Vecka 30 - Floss

SOS medarbetare Gill hittade Floss bunden utanför grannarnas grind. Floss hade en fin sele på sig så Gill var osäker på om hon var övergiven eller någon bara bundit henne där tillfälligt. Efter ett tag var Gill tvungen att åka och bad då istället Ronna att hålla utkik efter ägarna men då Ronna väntat en bra stund insåg hon att ingen ägare skulle komma och bestämde sig för att ta med Floss till SOS. Floss var skärrad och skrämd och då Ronna knöt loss kopplet slank Floss ur sin sele och sprang in till det kommunala hundhägnet som ligger granne med SOS. Där hoppade hon ner i en damm och blev till sist infångad av hundhägnets personal. Eftersom det kommunala hundhägnet avlivar hundar som inte blir köpta eller ägarna kommer för att få dem åter bestämde man sig för att gå in och köpa tillbaka henne.

Floss som nybliven SOS-hund

Till en början var Floss nervös och hade svårt att lita på nya människor men hon tydde sig till volontären Michelle som fick klippa och borsta henne. Efter några veckor kunde man inte tro att Floss en gång varit en otrygg hund som inte ville låta främlingar komma nära. Nu far hon runt som ett yrväder och delar ut pussar åt höger och vänster så fort någon närmar sig.

Under en kort tid bodde Floss tillsammans med volontärerna i en husvagn men flyttade sedan ihop med en hanhund och en tik och det har gått bra men hon blir väldigt glad då hon får besök av någon människa. Floss går bra både med och utan koppel och tycker även om att jaga bollar i lekhagen men det som är hennes absoluta favoritsysselsättning är nog att bada. Hon utnyttjar flitigt den lilla badbaljan inne i buren men kan även ta sig en simtur i vattenkoppen emellanåt.

Floss är en jättehärlig tjej med mycket energi men hon kommer antagligen behöva lite tid på sig att ställa om till en ny livsstil i Sverige. Den som adopterar henne kommer få många skratt åt denna tokroliga hund.
Läs mer om Floss och se bilder på http://www.sos-animals.se/products.asp?r_id=48709

Vecka 29 - Henry

Henry är ytterligare en hund som lämnats kvar då ägaren flyttat. Det märktes direkt att han haft ett hem tidigare för han är väldigt tillgiven och vill gärna vara till lags. Han bor på volontärcampingen och så fort man sätter sig i en solstol så kommer han smygande och ber om en klapp på sitt eget lugna sätt. Henry blev snabbt flera volontärers favorithund.

Från början blev Henry placerad i en kennel tillsammans med Floss men han gjorde det snabbt klart för oss att han inte hade lust att vara en burhund. Så fort man vände ryggen till klättrade han över staketet och följde efter en så han fick ganska snart flytta till campingplatsen istället. Där har han däremot inget problem med att vara ensam med de andra hundarna under dagarna när volontärerna jobbar.

Förutom att Henry är betydligt lyckligare med människor omkring sig har hans flytt in på campingområdet även inneburit att hans rumsrenhet har bibehållits eftersom han sover inomhus. Under siestan knallar han gärna omkring mellan de olika husvagnarna och hälsar på.

Henry är en lätt hund som inte gör mycket väsen av sig. Han är nöjd med att få vara med på ett hörn men hoppar aldrig som en galning för att få uppmärksamhet. På promenaderna traskar han snällt med och bryr sig inte om att hundarna skäller i burarna man passerar på vägen. Tyvärr kom Henry in efter att promenadvägen på berget stängts av så han har inte testats utan koppel men jag skulle gissa att det inte är några som helst problem eftersom han är så människokär och alltid söker sig till folk.

Hittills har Henry fungerat bra med alla nya hundar han har träffat. Om någon gruffar mot honom löser han det genom att backa undan. Han trivs i och för sig bättre på camoningområdet än i buren men för att bli riktigt lycklig måste han nog få en alldeles egen matte eller husse som verkligen kan rå om honom.

Den som är intresserad av Henry kan läsa mer om honom på http://www.sos-animals.se/products.asp?r_id=48587

Vecka 28 - Summer

Summer och hennes valpar kom till SOS samma dag som jag. De lämnades in sent på kvällen och var ganska så förvirrade och ängsliga. Kvinnan som lämnade in dem hade köpt ett hus och då hon flyttade in upptäckte hon till sin förvåning att de förra ägarnas högdräktiga tik lämnats kvar. Summer fick stanna till valparna var födda och blivit vaccinerade och tillräckligt gamla för att flytta. Tyvärr kunde kvinnan inte behålla dem eftersom hon redan hade egna hundar.

De första dagarna var Summer lite avvaktande. Hon kom gärna fram för att bli klappad om man satte sig på huk men tyckte inte om att man gick fram till henne utan vidare, då smet hon undan. Hon vande sig dock snabbt vid att vara hundgårdshund och efter en vecka väntade hon ivrigt på att bli kopplad då det var promenaddags.


Jag föll pladask för henne och hennes milda lugna sätt. På promenaderna märks det knappt att man har en hund med sig eftersom hon tassar fram så snällt strax bakom en. Hon hade även lärt sig att hon numera heter Summer efter sin tid med sin fostermatte. Hon var rumsren när hon kom in och för att försöka bibehålla det får hon tre promenader per dag istället för två som de andra hundarna.

Summer hann få gå lös en enda gång innan de satte upp ett stängsel för vägen upp på berget men då skötte hon sig utmärkt och följde hela tiden efter som om hon fortfarande vore kopplad.

Tyvärr blev hon sjuk efter några veckor på SOS. Hon åkte på en luftvägs/lunginflammation och livmoderinflammation men hon är en kämpe och överlevde trots att chanserna var små. Idag är hon helt återställd och är en pigg och glad hund.

Summer är även lätt att hantera. Ronna och jag badade och borstade henne veckan efter att hon kommit in och hon stod helt lugnt hela tiden och lät oss hålla på som vi ville. Det är heller inga problem att klippa klorna eller rengöra öronen.
Jag förstår inte hur någon kan ha lämnat henne. En hund som Summer ska man skatta sig lycklig över att få ha som familjemedlem.

Den som är intresserad av Summer kan läsa mer om henne och se bilder på http://www.sos-animals.se/products.asp?r_id=48708

Vecka 27 - Leo

Sist ut bland bröderna mini-schäfer är Leo. Han är trions nyfiknaste medlem. Jag vet inte hur många gånger jag har ställt mig frågan hur man kan bli så fascinerad av ett löv eller en pinne. Leos nyfikenhet går hand i hand med hans positiva inställning till allt i hans omgivning. Vad man än tar sig för tycker han det är roligt. Ofta ser det ut som att han ler.


Som jag har nämnt när jag skrivit om Leos bröder, Rasmus och Oliver, så är det en lekfull syskonskara. De leker och brottas både med varandra och burens andra två innevånare. Leo tycker även om att leka med människor och tackar inte nej till att kasta boll eller springa ikapp. När tillfälle ges vet han även hur en riktig mysstund ser ut och njuter av att bli kliad och kramad.


Leo skulle behöva lite mer koppelträning eftersom han ibland kan dra om han anser att en sten eller grästuva måste sniffas på. Han gjorde dock stora framsteg under den månad jag var i Sverige, det märktes verkligen skillnad då jag kom tillbaka till SOS. Han är även duktig på att gå lös och kommer när man ropar men kan ibland fastna lite om något måste luktas på en extra gång men han springer aldrig iväg på omvägar. Då Leo fastnar så där brukar jag praktisera tekniken säga-hejdå-och-gå-vidare och då kommer han alltid skuttande.

Just nu är det väldigt varmt i södra Spanien så Leo ligger gärna och svalkar sig en stund i sin lilla badbalja efter promenaderna. Han brukar ge järnet på promenaderna och springer mer än gärna och jagar sina bröder så det är inte konstigt att han kan behöva kyla ner sig efteråt. Säkerligen skulle han uppskatta ett aktivt hem där han kan få utlopp för sin energi. Tyvärr är det svårt att ta bilder som gör denna fina pojke rättvisa. Han är en riktig snygging men det syns inte alltid på kort.

Den som är intresserad av Leo kan läsa mer om honom på http://www.sos-animals.se/products.asp?r_id=25147